Hur skapar vi ett hållbart arbetsliv där människor utvecklas, mår bra och gör medvetna karriärval?

Viktor Marklund

Vad innebär egentligen ett hållbart arbetsliv?

Vi tillbringar en stor del av våra liv på arbetet. Därför är det kanske inte så konstigt att arbetet påverkar hur vi mår, hur vi ser på oss själva och vilka möjligheter vi upplever att vi har.

Ändå pratar vi ofta om arbetslivet på ett ganska förenklat sätt.

Vi frågar varandra om vi trivs på jobbet, om vi borde byta arbetsgivare eller om vi har hittat vårt "drömjobb". Men verkligheten är sällan så enkel. Ibland är det inte yrket som är problemet, utan arbetsmiljön. Ibland längtar vi efter utveckling, men vet inte i vilken riktning. Och ibland känner vi bara att något inte längre känns rätt.

För mig handlar ett hållbart arbetsliv inte om att alltid vara motiverad eller älska sitt arbete varje dag. Det handlar snarare om att skapa förutsättningar för ett arbetsliv som fungerar över tid – där hälsa, utveckling och livet får plats samtidigt.

Forskningen visar att människor ofta mår bättre när de upplever inflytande över sitt arbete, känner gemenskap med andra och får använda sin kompetens på ett meningsfullt sätt. Samtidigt vet vi att hög arbetsbelastning, otydliga förväntningar och brist på återhämtning kan påverka både hälsan och lusten att arbeta.

Det betyder inte att lösningen alltid är att byta jobb.

Ibland är det rätt väg. Ibland handlar det om att förändra sin arbetssituation. Ibland behöver vi utveckla nya färdigheter eller omvärdera våra förväntningar. Och ibland behöver vi stanna upp och fundera över vad som faktiskt är viktigt för oss just nu.

Ett medvetet karriärval handlar därför inte bara om nästa jobb. Det handlar om att förstå sig själv, sina värderingar och sina behov – och att fatta beslut utifrån den kunskapen, snarare än av stress eller rädsla.

Det är frågor som sällan har enkla svar. Men de förtjänar att utforskas med nyfikenhet.

Det är också tanken med den här bloggen.

Här vill jag skriva om arbetslivet utifrån forskning, erfarenhet och reflektion. Om motivation och arbetsmiljö. Om karriärval och hur det kan förändras genom arbetslivet. Om varför vi ibland fastnar, varför förändring kan kännas svår och hur vi kan fatta mer genomtänkta beslut.

Jag hoppas att det du läser här inte bara ska ge nya kunskaper, utan också väcka nya frågor. För ibland är det just de frågorna som hjälper oss att hitta en väg framåt.

Fråga till dig:

Om du fick förändra en enda sak i ditt arbetsliv under det kommande året – vad skulle det vara, och varför just den?

DMåste man älska sitt jobb?

Viktor Marklund

"Hitta ett jobb du älskar, så behöver du aldrig arbeta en dag i ditt liv."

Det är ett citat som ofta dyker upp när vi pratar om arbete och karriär. Men stämmer det verkligen?

Det tycker i alla fall inte jag.

Under de senaste åren har vi börjat förvänta oss allt mer av våra arbeten. Arbetet ska ge oss en lön, men också utveckling, gemenskap, mening, identitet och glädje. Det är inte konstigt att många känner sig otillräckliga när verkligheten inte riktigt lever upp till de högt ställda förväntningarna.

Forskning om arbetslivet visar att vi ofta mår bra när vi får använda sin kompetens, känner inflytande över sitt arbete och upplever samhörighet med andra. Men det betyder inte att varje arbetsdag måste vara inspirerande eller att arbetet alltid behöver vara vår största källa till mening.

För några av oss är arbetet framför allt ett sätt att skapa trygghet och försörjning. För andra är det en viktig del av identiteten. Båda förhållningssätten kan vara helt rimliga.

Kanske handlar frågan inte om att älska sitt jobb, utan om att kunna leva med det. Att känna att arbetet fungerar tillsammans med resten av livet och ger tillräckligt med energi för att vi också ska kunna vara de människor vi vill vara utanför arbetsplatsen.

Ibland kan jakten på det perfekta jobbet göra att vi missar det som faktiskt fungerar ganska bra.

Det betyder inte att vi ska acceptera en ohållbar arbetssituation. Men det kan vara skönt att påminna sig om att ett bra arbetsliv inte alltid behöver vara ett passionerat arbetsliv.

Reflektionsfrågor

• Vilka förväntningar har du på ditt arbete – och var kommer de ifrån?

• Om du slutade leta efter ett "drömjobb", vad skulle istället känneteckna ett arbete som är tillräckligt bra för dig?

Är det Jag, jobbet eller arbetsplatsen som behöver förändras?

Viktor Marklund

När vi inte längre trivs på jobbet är det lätt att dra slutsatsen att vi har valt fel yrke.

Men ibland är det inte yrket som är problemet.

Det är arbetsplatsen.

Två personer med samma utbildning och samma arbetsuppgifter kan ha helt olika upplevelser av sitt arbete. Den ena känner arbetsglädje och utvecklas, medan den andra går till jobbet med en klump i magen.

Skillnaden handlar ofta om arbetsmiljön.

En god arbetsmiljö handlar om mycket mer än ergonomi och säkerhet. Den handlar också om hur arbetet organiseras, om ledarskap, återhämtning, tydlighet, delaktighet och hur människor bemöter varandra.

Forskningen visar att sådana faktorer har stor betydelse för både hälsa, motivation och prestation.

Därför kan det vara klokt att ställa sig några frågor innan man bestämmer sig för att lämna ett yrke.

Är det själva arbetsuppgifterna som inte längre passar mig?

Eller skulle samma arbete kunna kännas helt annorlunda i en annan organisation, med andra kollegor eller en annan chef?

Vi människor är snabba på att söka förklaringar. Ibland säger vi: "Jag är nog på fel plats i livet."

Men kanske är det mer träffsäkert att säga:

"Jag är på fel arbetsplats."

Eller är det kanske så att det är jag som ändrats? Jag kanske har fått andra insikter, behov, perspektiv eller mål. Och hur står dem sig i relation till jobbet och arbetsplatsen?

Det är en viktig skillnad. För den kan påverka vilka beslut vi fattar om vår framtid.

Reflektionsfrågor

• Vad är det som ger dig mest energi under en vanlig arbetsvecka?

• Om du kunde ta med dig dina arbetsuppgifter till en annan arbetsplats – tror du att du skulle känna annorlunda?

Varför tappar vi motivationen?

Viktor Marklund

De flesta av oss har någon gång tänkt:

"Jag vet inte vad det är, men jag känner mig inte lika engagerad längre."

Ofta tolkar vi det som att något är fel på oss. Att vi har blivit lata, tappat drivet eller behöver "skärpa oss".

Men motivation fungerar sällan på det sättet.

Forskning visar att motivation påverkas av många olika faktorer. Vi människor mår ofta bra när vi känner att vi har möjlighet att påverka vårt arbete, när vi får använda vår kompetens och när vi känner samhörighet med andra. När någon av dessa delar saknas under en längre tid kan motivationen minska – inte för att vi är omotiverade som personer, utan för att våra behov inte längre möts.

Det betyder inte att motivation alltid måste vara hög. Ingen känner inspiration varje arbetsdag. Motivation går upp och ner genom livet och påverkas både av arbetet och av det som händer utanför jobbet.

Ibland försöker vi lösa bristande motivation genom att prestera ännu mer. Men kanske är den viktigaste frågan inte hur vi ska bli mer motiverade, utan varför motivationen har förändrats.

Att stanna upp och undersöka det kan vara början på ett mer hållbart arbetsliv.

Reflektionsfrågor

• När känner du dig som mest engagerad i ditt arbete?

• Vad tror du att din minskade motivation försöker berätta för dig?

Kan man bli uttråkad på jobbet?

Viktor Marklund

När vi pratar om arbetsrelaterad ohälsa handlar samtalet ofta om stress och höga krav.

Men det finns en annan sida av myntet.

Hur är det att gå till jobbet varje dag och känna sig understimulerad?

Att inte få använda sin kompetens.

Att sakna utmaningar.

Att känna att dagarna flyter ihop.

Forskningen har under senare år lyft det som ibland kallas boreout – en situation där långvarig understimulans kan påverka både motivation och välbefinnande. Det handlar inte om att ha en lugn period på jobbet, utan om att under en längre tid känna att arbetet saknar utveckling, mening eller möjlighet att bidra.

Det kan vara svårt att prata om.

Många känner skuld över att klaga när arbetsbelastningen är låg. Samtidigt kan understimulans vara minst lika energikrävande som ett alltför högt tempo.

Ett hållbart arbetsliv handlar därför inte bara om att minska belastningen. Det handlar också om att hitta en balans där arbetet känns tillräckligt utmanande för att vi ska få använda våra styrkor och fortsätta utvecklas.

Reflektionsfrågor

• När upplever du att du lär dig nya saker i ditt arbete?

• Finns det delar av din kompetens som sällan får komma till användning?

Vad ger egentligen mening i arbetslivet?

Viktor Marklund

Många säger att de vill ha ett meningsfullt arbete.

Men vad betyder det egentligen?

För vissa handlar mening om att hjälpa andra människor. För andra handlar det om att lösa problem, skapa något nytt eller vara en del av ett sammanhang.

Det finns inget enkelt svar.

Forskningen visar att upplevelsen av mening är personlig. Samtidigt finns det några gemensamma nämnare. Vi tenderar att uppleva arbetet som mer meningsfullt när vi förstår varför våra arbetsuppgifter är viktiga, när vi känner att vårt arbete bidrar till något större och när våra egna värderingar stämmer överens med det vi gör.

Mening behöver heller inte vara något storslaget.

Den kan finnas i ett gott samarbete, i ett möte med en kollega eller i känslan av att ha gjort ett arbete ordentligt.

Kanske blir jakten på det meningsfulla ibland onödigt komplicerad.

Kanske handlar mening mindre om att hitta det perfekta arbetet och mer om att upptäcka vad som redan ger oss energi och riktning.

Reflektionsfrågor

• När känner du att ditt arbete spelar roll?

• Vilka värderingar vill du att ditt arbetsliv ska spegla?

Behöver arbetslivet vara en del av vår identitet?

Viktor Marklund

Vad svarar du när någon frågar:

"Vad gör du?"

För de flesta av oss kommer svaret snabbt.

Vi berättar vad vi arbetar med.

Arbetet har länge varit en viktig del av hur vi presenterar oss själva. Det kan ge gemenskap, stolthet och en känsla av att bidra. Men när vi låter hela vår identitet vila på vårt arbete blir vi också mer sårbara.

Vad händer om vi blir uppsagda?

Om vi blir sjuka?

Om vi inser att vi inte längre vill arbeta med det vi en gång utbildade oss till?

Livet förändras. Det gör också vi.

Jag tror att ett hållbart arbetsliv innebär att arbetet får vara en viktig del av livet – men inte hela livet.

Vi är mer än våra yrkestitlar.

Vi är också föräldrar, vänner, grannar, studenter, ideella krafter, naturälskare, musikintresserade eller något helt annat. Alla dessa delar bidrar till vilka vi är.

Kanske blir det lättare att göra medvetna karriärval när vi inte känner att hela vår identitet står på spel.

För då kan vi vara nyfikna på förändring, utan att uppleva att vi förlorar oss själva.

Reflektionsfrågor

• Hur skulle du beskriva dig själv om du inte fick nämna ditt yrke?

• Vilka delar av ditt liv ger dig en känsla av mening, utöver arbetet?

Att ta med sig

Ett hållbart arbetsliv handlar sällan om att hitta det perfekta arbetet. Ofta handlar det om att förstå sig själv lite bättre och våga ställa de frågor som leder vidare.